Så igår blev jag så sjukt irriterad. Jag sökte alltså förskoleplats till Dorina när hon var runt 7 månader. Jag hade koll på hennes köplats och släppte det ett tag. I förrgår gick jag in på Stockholm stads hemsida för att kolla köplatsen och tror ni inte jag ser det allra värsta. HENNES KÖPLATS ÄR BORTA. Det ser helt enkelt ut som att hon inte har sökt, någonsin. ”Ansök nu” står det. Jag gör en ny ansökan och i mitt huvud kokar det. Jag bestämmer mig för att ringa till Stockholmstad och jag klickar mig till ”frågor kring förskola”. Det går en halvtimma och nu säger telefonsvararen att det är min tur. Nu går det signaler och äntligen ska jag kopplas fram… eller? Nej såklart inte. Det går runt 5 vanliga signaler, 3 snabba och KLICK! Så var jag borta. ”Vad i helvete, dom klicka mig” hinner jag tänka. Sen svor jag en del på arabiska. Vilka idioter…
Jag provar igen dagen efter, igår.
Jag får vänta ungefär en halvtimma idag igen och sen här gången får jag faktiskt prata med en tjej. Som hjälpte mig med jack shit! Varför? För att jag inte kunde hitta mitt bekräftelse mejl på ansökan. (Men ansökt hade jag fan gjort då chefen på den förskolan också kunde se min köplats efter att jag väl hade sökt första gången). Man kan ju tänka att dom borde kunna se i deras databas ifall jag haft en tidigare ansökan än den jag gjorde igår oså. Men nej det har inte dom, inte enligt den jag pratade med iallafall. Hejdå sa vi och jag går in för att kolla min köplats igen.
Nu börjar det nästan kolla rök ur mina näsborrar för nu är även min platssökning från igår borttagen. Det står ”ansök nu” igen. Ja jag har inget val än att faktiskt ringa tillbaka. Bara att stå i en 40 minuters kötid då. – Here we go again, tänker jag.
MEN SÅ, får man prata med ett jävla GENI! Hur underbart? Hon vet precis varför min köplats försvunnit och berättar att min familjebild står med mina föräldrar och mina syskon. Jag står där som ett barn och inte förälder till mitt barn. Det här är alltså ingenting jag själv kan gå in och ändra utan det fixar dom. På den här informationen så kunde hon gräva djupare och kunde även hitta min första ansökning. Den 23e oktober. Jag blir så jäkla glad, HURRA FÖR POLETT! Den kvinnan gjorde min dag. Jag tackade en massa och på måndag ska jag kunna se den nya köplatsen. Det var lite som att åka en berg och dalbana, hela förskoleansökandet. Hoppas att att går felfritt fram nu.
Idag dock. Idag har vi badat. Jag, dodo och min syster. Vi har en bassäng här i porten som föreningen äger. Det var tydligen bokat idag så vi passade på. Dorina älskar verkligen att bada, det var så himla kallt men hon blev så glad så det var ju värt det. Hon har en liten badring som hon kan sitta i och den älskar hon. Vi har ju inget badkar i lägenheten så det är skönt att kunna bada med henne på annat sätt. Jag har fått för mig att hon annars kan bli vatten rädd.
Mot kvällen blev det en bio med mannen, vi såg på filmen Grindelwards crimes. Jag hade sett trailern tidigare och tyckte den såg ball ut. Helt ärligt var det när de ropade ut namnet ”Dumbledore” högt med mörk berättarröst som jag fastnade. Såååå vi såg den… Oooooch jag fattade ingenting… det var väll en enkel summering? Mitt under filmen viskar min man till mig (antagligen efter alla mina femhundra frågor) ”har du sätt 1an?”. Då blev jag riktigt besviken. Det var väll inte så konstigt att jag inte fattade något alltså. Jaja, vi såg klart filmen och jag vill inte spoila något för nån men helt ärligt. Jag hade väntat 2 timmar på att se slutet. Och hmm. Vad tror ni själva hände?
På det får ni två helt fantastiska bilder på min lilla sköldpaddis.
Godnatt ❤️
